Jag tycker egentligen inte om gnäll för det är inte konstruktivt och man kommer inte vidare med gnäll. Men jag tänkte att om jag får gnälla av mig lite grann nu så kan jag släppa det här sen :)

Att vara arbetslös är värdelöst och jag känner mig värdelös just nu. Jag har inga pengar och kan inte göra nåt och kan inte köpa nåt utan att få dåligt samvete. För att spä på min känsla av värdelöshet fick jag en fråga från arbetsförmedlingen igår om jag var intresserad av en praktikplat. Självklart var platsen på mitt gamla jobb på kommunen med nästa exakt samma arbetsuppgifter som jag hade innan.... Jag svarade att det skulle kännas jättekonstigt att gå tillbaka dit med praktikanställning och hon på AF förstod mig. Men det kändes förjävligt! Jag saknar den arbetsplatsen så fantastiskt mycket och att få slängt i ansiktet att dom har behov av uppbackning men inte tänker anställa någon... Jag har ju företrädesrätt till återanställning dessutom.... Förmodligen så hade väl inte min gamla chef tyckt att det hade känts ok att ta in mig som praktikant heller men, men....

Jag vill så himla gärna ha ett jobb! Jag har skickat iväg en himla massa ansökningar men än så länge händer det inget. I och för sig så har ansökningstiden inte gått ut på de flesta av dom men jag skulle verkligen behöva bli kallad på en intervju igen för att känna att jag är på banan.

Jag är fattig och arbetslös och just nu värdelös... Gnäll, gnäll, gnäll! Så, nu har jag klagat färdigt och ska bli handlingskraftig igen!

Helgen som var bjöd på tävling i Gävle. Dom höll till på travet och hade gjort en stor gräsbana där. Jag åkte med Kerstin och vi hade förmånen att ha med oss bästa Matilda som hästskötare. Har nog aldrig blivit så bortskämd på en tävling någonsin!! Helt fantastiskt skönt var det.

På fredagen red jag 135cm med bedömningen 2 faser A:0/A:0. Kanan var lite spänd men vi hade en bra runda. På hinder nr 6 var ha lite väl på och jag var för sen i att ta tillbaka honom. När jag började förhålla blev han lite studsig och vi kom för nära oxern och rev.

På lördagen red jag 130cm med bedömningen 2 faser A:0/A:0. Vi fick ett fantastiskt flyt och Kanan hoppade riktigt bra! Jag skulle bra ha hållit i honom lite mer till sista hindret i omhoppningen då han inte hann upp riktigt där. Resultatet räckte dock till en 11 plats av totalt 18 placerade och 71 startande.

På söndagen var det dags för 140cm med bedömningen A:0. Vi hade en jämn och bra runda men Kanan var trött och den sista centimetern fattades. Vi rev fyra hinder men det var små rivningar. Nu har jag köpt lite ny mat till Kanis så får vi se om det hjälper honom med orken :)

Igår när jag klev ut genom ytterdörren och visslade på Ture ser jag nåt i ögonvrån. Jag vänder på huvudet och höll typ på att svimma när jag ser lilla Vilda sitta utanför grannhusets soprum. Efter två månader utan ett spår så har hon helt plötsligt dykt upp igen! Jag ropar på henne, men hon har hunnit bli förvildad och blir rädd och springer in i skogen. Jag går upp och hämtar matskålen och går ut igen. Fick träna tålamodet i ca 45 min innan jag fick syn på henne igen. Nu har hon känt igen mig och pratar jättemycket med mig men hon är fortrfarande skygg. När jag kommer nära så springer hon längre in i skogen. Men efter lite lockande så blev matskålen för inbjudande och jag fick tag på henne.

Hon har lyckats få ena frambenet genom halsbandet och har gnuggat upp ett otäckt står i ena armhålan. Hon luktar apa. Hon är mager som få. Hon är finast och hon är hemma! Nu är hon hos doktorn för sårskrubbning, stackars liten! Men veterinären sa att det såg värre ut än vad det var och aatt hon skulle bli helt bra igen :) Lillis <3

Jag blir så less... hur svårt ska det vara att få till ett arbetsgivarintyg? Jag behöver min a-kassa... Nu har jag väntat i över en månad och när det äntligen kommer så står det fel. Det står att det är jag som har avbrutit anställningen vilket skulle ge mig 45 dagars karens hos a-kassan. Nu var det ju så att jag fick dom att avbryta min provanställning just för att jag skulle slippa tjaffs med a-kassan. Så nu får jag väl vänta nån vecka till innan jag får ett nytt intyg och sen nån vecka till innan a-kassan har gått igenom mina handlingar. Så lagom till jul får jag pengar igen eller nåt sånt....

Det är oerhört tröttsamt att hålla på och tjaffsa och jag vill ju inte ha kontakt med dom någonsin igen. Varför ska det måsta vara så här? Jag orkar inte.... Jag vill inte...

Jag vill ha ett jobb. Nu.

Idag har jag sagt hej då till min fina vän. Minnensstunden blev väldigt fin och det känns bra att jag var där. Jag har gråtit floder och det känns som att jag har bomull i huvudet. Jag saknar henne, hon fattas mig....

Idag kom dom äntligen, våra nya ställbara sängar! Helt ljuvligt! Vill typ gå och lägga mig nu bara för att det ska bli så skönt att sova i en bra säng igen. Våra gamla har som gett upp lite och det kändes som att ligga i en hängmatta typ. TACK bästa mormor och morfar för den perfekt bröllopspresenten!

Igår hade vi hoppträning i Degernäs. Det gick väl så där. Rytmen var riktigt bra och jag red ganska jämt men han kändes lite loj (vilket inte brukar vara ett problem för oss) så jag hamna i att jag höll lite för mycket utifrån dagsformen och därmed blev han lite för försiktig i sin bjudning också. Fick en hyffsad runda på banan när den låg på 130-140cm efter att jag släppte ut honom lite mer och lät honom bli lite längre. Då tog han tag själv och vi kunde hitta bättre distanser fram till hindren. Lilla hjärtat fick vila idag och imorgon ska vi ta en lugn runda runt byn. På fredag ska jag trimma lite och i helgen är det tävlingsdax i Vännäs.

Hoppas på lite mer tryck i pållen efter återhämtningen.

I fredags förlorade jag en person som stog mig mycket nära. Hon var min "jobbmamma" som har tagit hand om mig ända sen min praktik. Jag älskade henne för hennes spontanitet och galenhet. Hon hade alltid nära till skratt och var en riktig frisk fläkt.

Jag kan inte riktigt förstå att hon inte finns mer.... det känns så overkligt.