Igår när jag klev ut genom ytterdörren och visslade på Ture ser jag nåt i ögonvrån. Jag vänder på huvudet och höll typ på att svimma när jag ser lilla Vilda sitta utanför grannhusets soprum. Efter två månader utan ett spår så har hon helt plötsligt dykt upp igen! Jag ropar på henne, men hon har hunnit bli förvildad och blir rädd och springer in i skogen. Jag går upp och hämtar matskålen och går ut igen. Fick träna tålamodet i ca 45 min innan jag fick syn på henne igen. Nu har hon känt igen mig och pratar jättemycket med mig men hon är fortrfarande skygg. När jag kommer nära så springer hon längre in i skogen. Men efter lite lockande så blev matskålen för inbjudande och jag fick tag på henne.

Hon har lyckats få ena frambenet genom halsbandet och har gnuggat upp ett otäckt står i ena armhålan. Hon luktar apa. Hon är mager som få. Hon är finast och hon är hemma! Nu är hon hos doktorn för sårskrubbning, stackars liten! Men veterinären sa att det såg värre ut än vad det var och aatt hon skulle bli helt bra igen :) Lillis <3

 

Lotta

31 augusti 2010 13:24

Ååååå nu gråter jag en skvätt!! Så härligt att hon är tillbaka :)

http://lottaekman.blogg.se

 

Jenny

1 september 2010 12:53

men stackars liten då.....skönt att hon är hemma igen.

http://jennynystrom.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ny blogg finns nu på: http://rebeccaelisabethandersson.blogg.se Väljer att lämna bloggplatsen då appen för bloggning aldrig kommer. Hoppas du väljer att följa min nya blogg istället :)...

Jag har liksom halkat ifrån bloggandet för ett tag. Har inte haft någon motivation alls, å sen så händer det väl inte jäääättemycket varje dag nu heller..!   Nytt under solen: Kanan har varit på tävling i Sundsvall med Kerstin som ryttare och m...

Så var tävlingsledardebuten avklarad :) Gick bra för mig och S så nu tar vi  nya tag för nästa höst och vi har storartade planer att göra nåt riktigt bra till den tävlingen :)   Kanan har tävlat med Kerstin och dom har skött sig lysande! På freda...

Som Jenny påpekade i sin kommentar till förra inlägget är det mindre än 100 dagar kvar nu till beräknad födelse av lillan. Känns både som lång och kort tid samtidigt :)   Det största just nu är att min mage har en identitetskris * 2. Dels har jag...

Det värsta med den här filmen är att det finns föräldrar som är så här på riktigt... :P   ...