När jag såg på Oprah idag slog det mig att vissa människor kan vara med om riktiga hemskheter och ändå har de lyckats vända sina liv och ser nu ljust på framtiden. Hur kommer det sig att människor har så olika sätt att se på saker och ting. Varför väljer vissa människor att vara offer medans andra håller huvudet högt och vägrar bli negativa? Jag menar inte att folk inte ska få bli ledsna och nedstämda, det blir alla inklusive jag själv, men jag tycker att det är synd när man väljer att hålla fast vid den negativa känslan.

Ibland är det svårt att vända uppåt igen när man har kraschlandat. Hur gör du för att komma på fötter igen efter att då har mått riktigt dåligt? Är det inte lite fascinerande att en människa som exempelvis har blivit misshandlade eller sexuellt utnyttjade av en förälder kan vara mer positiv till livet och se fler möjligheter än någon som knappt har behövt möta några egentliga motgångar? Eller är det kanske så att personer som har varit med om mycket lär sig att värdera det som är positivt i livet för att de vet hur illa det kan vara?