Har varit till läkaren nu och det gick bra får jag väl ändå säga. Jag är sjukskriven en månad, vilket innebär att jag kommer att vara sjukskriven hela min uppsägningstid. Jag behöver aldrig gå tillbaka dit igen. Helt plötsligt blev det lättare att andas igen.

Nu är det bara kvar att göra upp vem som ska avbryta provanställningen och skicka in läkarintyg osv.

Nu vänder det uppåt igen!

Nu är jag en bit på väg. Har träffat chefen och det gick ganska bra. Hade hjärtklappning och skakade i hela kroppen, men jag grät inte ialla fall. Nu vet jag att jag kommer att få vända blad snart. Vi ska höras i morgon på förmiddagen och komma överens om hur vi gör men det lät inte omöjligt att hon kan avrbyta provanställningen så att jag slipper så lång karrens till a-kassan.

Om två timmar ska jag träffa läkaren. Det känns väldigt jobbigt. Jag måste ju verkligen blotta min själ för att hon ska förstå och jag är inte riktigt bekväm med att göra det inför vem som helst. Jag har inga problem med att berätta sakligt och ytligt om vad som har hänt, men när jag måste gå in på djupen blir det genast mycket jobbigare.

Men nu hoppas jag att jag snart kan få skriva soliga somriga och lyckliga inlägg i bloggen istället för dessa deppiga tankar.